Svenska dialektmysterier
Just nu sitter jag och kollar på Svenska dialektmysterier, som gick i tv både 2006 och 2012. (Var tvungen att ladda ner från The Pirate Bay då de flesta avsnitten redan har tagits dän från SVT Play.) Jag tycker det är ytterst intressant att kolla på; vill jättegärna fördjupa mig i svensk dialektologi! Får väl läsa någon kurs i det någon gång. Det ingick egentligen i Svenska språket/nordiska språk B men ges tyvärr inte på vårterminen.
Jag kollar på Norrlandsavsnittet just nu och tänker på hur tomt det känns där, men också hur skönt det skulle vara att få vara helt ensam ett tag. Jag vet inte riktigt vad jag behöver just nu - isolation eller dess direkta motsats - men man kan ju fundera på en framtid i naturen, långt ifrån civilisationen.
Det gör ju ont att leva i ett samhälle med många människor omkring sig hela tiden, när man inte är bekant med någon av dem. Men känner sig ju väldigt ensam och utanför. Om man då skulle flytta någonstans med färre människor, då kanske man skulle känna sig mer hel och inte utanför, då man inte har någon att jämför med. Eller så skulle man känna sig precis tvärtom, ensammare än någonsin.
Jag för min del är ganska utanför. Jag är väldigt isolerad i mitt lilla rum i Gottsunda, trots att jag har min pojkvän och en lägenhetskamrat här. Men just de sakerna kan jag också tycka är störande, mest lägenhetskamraten - jag och han har väldigt lite gemensamt; han är trevlig men jag vill inte behöva vara social med honom varje gång han ser mig i köket/hallen/osv. Jag vill kunna vara ensam när jag vill vara ensam. Men jag vill också kunna vara med andra människor när jag väl vill det.
Därför har jag kommit fram till att naturen inte är det bästa stället för mig - jag behöver kontakt med folk ibland, ganska ofta faktiskt. Men jag behöver också kunna vara ensam när jag vill vara ensam, vilket innebär att jag inte kan överleva lyckligt som inneboende - jag måste ha ett eget ställe att bo på, där jag bestämmer reglerna och där det är mer privat. Jag vill också börja om någon annanstans i Sverige, inte i Uppsala där jag förlorat så mycket - alla bra minnen här har ju förvandlats till nostalgi och därmed depression, och alla dåliga minnen är kvar. Jag kan tänka mig att detsamma skulle hända mig vart som helst, men jag vill upptäcka någonstans nytt i alla fall. Så jag kan lika gärna flytta som att stanna här. Vilket jag tänker göra i alla fall om jag blir antagen till programmet i Karlshamn.
Jag är verkligen vilse, jag. Vilse trots att jag befinner mig på samma ställe hela tiden. Jag har faktiskt inte ens gått ifrån det här rummet på flera dagar. Jag känner mig äcklig och stel. Men om jag går ut någonstans, vart ska jag gå då? Jag vet inte. Dessutom så har jag ganska mycket plugg att få gjort som jag bara kommer stressa över hela tiden jag är ute i alla fall.
Så jag antar att jag borde sitta och göra allt plugg jag behöver göra för att få G i mina kvarstående två kurser - ta hand om den saken först så att jag slipper tänka på det när jag väl tar tiden att vara själv - och sedan ta ett tåg någonstans och vila där ett dygn. Det låter som den ultimata semestern för mig just nu. Jag behöver tid för att tänka själv, helt utan distraktioner.
Men nu tänker jag bara på önskningar igen. Jag tänker inte på verkligheten, nuet. Vad gör jag nu? Jo, jag sitter och skriver om vad jag vill göra senare. Jag lever inte nu. Men samtidigt så hjälper det att skriva ner mina tankar så att jag kan organisera dem lite bättre.
Henrik ska ut ikväll, så jag kommer ha den tiden för mig själv. Eller, delvis i alla fall. Ett av Pers barn är här och hälsar på, så distraktioner slipper jag tyvärr inte, och de tar alltid upp köket i timmar och timmar, så jag får väl gå ut och hitta något att äta någon annanstans. Jo, jag behöver fortfarande träffa människor, men de känner inte nödvändigheten att småprata hela tiden. Och då är det (förhoppningsvis) inga jävla skrikande barn, och inga sådana som hostar i smöret.
Herrefuckinggud. Ni har ingen jävla aning. Tydligen så är idén med etik obefintlig hos Per. Ja, ni får gärna låna mitt margarin, inga problem. Men nej, skam på dig och hela din jävla släkt får du inte låta ditt barn hosta i det utan att säga till honom att det är respektlöst då det inte är hans smör, och om han väl gör det så får du ersätta smöret istället för att lägga tillbaka det i mitt kylskåp. Ni har ingen aning om hur upprörd jag blev. Ja, det är bara smör som kan ersättas för 12 kr, men det är riktigt lågt att låta sitt barn hosta i det och sedan ge tillbaka det med slemmet i som om inget hände. Ja, Aurora, skratta hur mycket du vill, för nästa gång jag kommer hem till dig ska jag hosta i ditt smör!
Ah, men det är ju det förflutna nu. Per har upptäckt min Lätta i sitt eget kylskåp nu och blivit förvirrad. Jag låtsades att vi 'knappt använder det i alla fall', men egentligen ville jag knoga honom i tänderna. (Okej, jag är inte arg på den nivån att jag vill utföra våldsamma knogslag på folk, men ungefär så arg var jag då.) Men som sagt, det var i förrförrgår. Hejdå fredag den 18 maj 2012.
Vad har jag kommit fram till då? Semester på landet någonstans med en vacker utsikt låter utmärkt. Jag är isolerad. Jag behöver ett liv. Jag kanske borde fokusera mer på studierna då de ger mig något att tänka på förutom hur ensam jag känner mig. Och livet fortsätter trots allt.
Jag kollar på Norrlandsavsnittet just nu och tänker på hur tomt det känns där, men också hur skönt det skulle vara att få vara helt ensam ett tag. Jag vet inte riktigt vad jag behöver just nu - isolation eller dess direkta motsats - men man kan ju fundera på en framtid i naturen, långt ifrån civilisationen.
Det gör ju ont att leva i ett samhälle med många människor omkring sig hela tiden, när man inte är bekant med någon av dem. Men känner sig ju väldigt ensam och utanför. Om man då skulle flytta någonstans med färre människor, då kanske man skulle känna sig mer hel och inte utanför, då man inte har någon att jämför med. Eller så skulle man känna sig precis tvärtom, ensammare än någonsin.
Jag för min del är ganska utanför. Jag är väldigt isolerad i mitt lilla rum i Gottsunda, trots att jag har min pojkvän och en lägenhetskamrat här. Men just de sakerna kan jag också tycka är störande, mest lägenhetskamraten - jag och han har väldigt lite gemensamt; han är trevlig men jag vill inte behöva vara social med honom varje gång han ser mig i köket/hallen/osv. Jag vill kunna vara ensam när jag vill vara ensam. Men jag vill också kunna vara med andra människor när jag väl vill det.
Därför har jag kommit fram till att naturen inte är det bästa stället för mig - jag behöver kontakt med folk ibland, ganska ofta faktiskt. Men jag behöver också kunna vara ensam när jag vill vara ensam, vilket innebär att jag inte kan överleva lyckligt som inneboende - jag måste ha ett eget ställe att bo på, där jag bestämmer reglerna och där det är mer privat. Jag vill också börja om någon annanstans i Sverige, inte i Uppsala där jag förlorat så mycket - alla bra minnen här har ju förvandlats till nostalgi och därmed depression, och alla dåliga minnen är kvar. Jag kan tänka mig att detsamma skulle hända mig vart som helst, men jag vill upptäcka någonstans nytt i alla fall. Så jag kan lika gärna flytta som att stanna här. Vilket jag tänker göra i alla fall om jag blir antagen till programmet i Karlshamn.
Jag är verkligen vilse, jag. Vilse trots att jag befinner mig på samma ställe hela tiden. Jag har faktiskt inte ens gått ifrån det här rummet på flera dagar. Jag känner mig äcklig och stel. Men om jag går ut någonstans, vart ska jag gå då? Jag vet inte. Dessutom så har jag ganska mycket plugg att få gjort som jag bara kommer stressa över hela tiden jag är ute i alla fall.
Så jag antar att jag borde sitta och göra allt plugg jag behöver göra för att få G i mina kvarstående två kurser - ta hand om den saken först så att jag slipper tänka på det när jag väl tar tiden att vara själv - och sedan ta ett tåg någonstans och vila där ett dygn. Det låter som den ultimata semestern för mig just nu. Jag behöver tid för att tänka själv, helt utan distraktioner.
Men nu tänker jag bara på önskningar igen. Jag tänker inte på verkligheten, nuet. Vad gör jag nu? Jo, jag sitter och skriver om vad jag vill göra senare. Jag lever inte nu. Men samtidigt så hjälper det att skriva ner mina tankar så att jag kan organisera dem lite bättre.
Henrik ska ut ikväll, så jag kommer ha den tiden för mig själv. Eller, delvis i alla fall. Ett av Pers barn är här och hälsar på, så distraktioner slipper jag tyvärr inte, och de tar alltid upp köket i timmar och timmar, så jag får väl gå ut och hitta något att äta någon annanstans. Jo, jag behöver fortfarande träffa människor, men de känner inte nödvändigheten att småprata hela tiden. Och då är det (förhoppningsvis) inga jävla skrikande barn, och inga sådana som hostar i smöret.
Herrefuckinggud. Ni har ingen jävla aning. Tydligen så är idén med etik obefintlig hos Per. Ja, ni får gärna låna mitt margarin, inga problem. Men nej, skam på dig och hela din jävla släkt får du inte låta ditt barn hosta i det utan att säga till honom att det är respektlöst då det inte är hans smör, och om han väl gör det så får du ersätta smöret istället för att lägga tillbaka det i mitt kylskåp. Ni har ingen aning om hur upprörd jag blev. Ja, det är bara smör som kan ersättas för 12 kr, men det är riktigt lågt att låta sitt barn hosta i det och sedan ge tillbaka det med slemmet i som om inget hände. Ja, Aurora, skratta hur mycket du vill, för nästa gång jag kommer hem till dig ska jag hosta i ditt smör!
Ah, men det är ju det förflutna nu. Per har upptäckt min Lätta i sitt eget kylskåp nu och blivit förvirrad. Jag låtsades att vi 'knappt använder det i alla fall', men egentligen ville jag knoga honom i tänderna. (Okej, jag är inte arg på den nivån att jag vill utföra våldsamma knogslag på folk, men ungefär så arg var jag då.) Men som sagt, det var i förrförrgår. Hejdå fredag den 18 maj 2012.
Vad har jag kommit fram till då? Semester på landet någonstans med en vacker utsikt låter utmärkt. Jag är isolerad. Jag behöver ett liv. Jag kanske borde fokusera mer på studierna då de ger mig något att tänka på förutom hur ensam jag känner mig. Och livet fortsätter trots allt.
Lång tid inget seende
Direkta översättningar ftw
Jag har blivit typ beroende av den här låten:
Länge har jag varit skeptisk mot Lasgos nya sångerska, speciellt när första bilden jag såg på henne var den här:
Men som vanligt sitter jag och lyssnar på Kyary Pamyu Pamyu. Henne blir man aldrig trött på! Enligt mig i alla fall xD Tänkte eftersom jag inte skrivit här på evigheter att jag skulle lägga upp någonting. Jag saknar att skriva. Min svenska har till och med försämrats sedan jag slutade skriva.
Jag känner mig också ganska lat nuförtiden, mer än förut. Jag tycker det är skönt att ha Henrik här så mycket, och det känns konstigt när han inte är här, men det kan vara skönt med lite tid för mig själv ibland. Vi har bott i samma rum i tre månader nu, så jag börjar tröttna på det konstanta sällskapet. Men när han inte är hemma känns det tomt och tråkigt då också. Men då får jag lite tid till att göra musik och fokusera på saker som jag annars inte kan koncentrera mig på.
En sak som jag stör mig på dock är att han vet allt jag gör hela tiden, min skärm är alltid synlig för honom. Och han tar sin tid att läsa det som finns på min skärm när han sitter bredvid mig, även om det inte har någonting med honom att göra. Det är ganska jobbigt att inte kunna göra något privat, men så är det när man bor två i samma rum. Däremot är det i alla fall bra att veta att han bryr sig. Antar jag.
Fast jag vet inte hur mycket han bryr sig egentligen. Idag diskuterade vi hur vi skulle göra i sommar, i fall vi inte hittar bostad, och han sa att han i alla fall har en lösning åt sig själv, hos någon kille utanför Stockholm, men verkade se min situation utan bostad som mitt problem och inte hans, vilket dels är sant, men hallå, har inte vi ett förhållande tillsammans? Är det verkligen så att han inte bryr sig vad som händer mig, så länge han själv har det bra? Jag vill inte tro det, och vissa saker säger åt mig att inte tro det, men ibland undrar jag verkligen hur stor roll jag spelar för honom.
Men ah, jag är säkert bara paranoid. Om man ens kan säga så i detta sammanhang på svenska.
Men sedan jag har varit ihop med Henrik har mitt liv förändrats ganska mycket. För det första, så har jag alltid sällskap, så det blir i princip så att jag nästan aldrig känner mig ensam längre. Vilket är bra. Men som sagt, det kan vara lite för mycket ibland.
För det andra så har jag tappat kontakten med många av mina viktigaste fritidsaktiviteter, som till exempel att spela piano. Jag köpte till och med ett piano i januari för att kunna öva och bli bättre, eller åtminstone behålla min förmåga att spela, men jag har knappt haft tid med att spela, eller inte känt för det då det är svårt att koncentrera mig när det hela tiden är någon som sitter bakom mig. Fast det kan jag egentligen inte skylla på Henrik; om jag verkligen ville så skulle jag spela, eller hur?
En tredje grej är att jag blivit allmänt latare, även fast vi börjat träna tre gånger i veckan. Men jag orkar inte engagera mig i någonting, inte ens min skolarbete. (Fast skolarbete har jag alltid skitit i xD) Men det blir farligt nu. Jag hoppar aldrig över uppgifter för att jag 'inte orkar', men nyligen har jag gjort det. Jag vet inte ens vad vi lär oss i skolan längre. Skönt att fornisländskan är avklarad nu, men mina kvarstående två kurser kräver uppmärksamhet som jag inte orkar ge. (Dessutom har jag allmänt blivit mindre intresserad av ämnena. Allt är så jävla teoretiskt och nästan inget är praktiskt. Fornisländskan var bra för bättre förståelse av de andra nordiska språken men Grammatik/semantik är bara en massa teori. Vi ska kunna typ 20 språkvetenskapliga artiklar inför tentamen om två veckor. Fml. Språkhistoria är dock ganska intressant, bara att jag ligger så långt efter.)
Så det är i alla fall ett viktigt mål för mig just nu att hitta boende till sommaren. Men en sak som jag knappt berättat för någon är att vi har sökt till utbildningar på Blekinge tekniska högskola till hösten via sen anmälan, så vi vet inte vart vi kommer vara i höst. Därför är det väldigt svårt att leta boende just nu - vi vet inte vart vi ska bo!
Och att ha råd med allt är en annan grej. Henrik får bara 4000-någonting i juni, och det ska tydligen räcka till hela sommaren. Jag är ganska trygg men har listat ut att det viktigaste för mitt välmående just nu är att hitta arbete - jag känner mig helt hjälplös utan att kunna försörja mig själv. Men om jag lyckas få jobb och Henrik inte, gissa vem som får betala heeela hyran hela sommaren...och det är absolut inte rättvist tycker jag. Om jag var mer säker på Henrik skulle jag inte bry mig så mycket om det, men det är jag ju inte.
Det jag är säker på dock är att jag inte är lycklig utan honom. Vi höll på att göra slut för ett tag sedan för att vi hade blivit för bråkiga, och då gick han hem till en kompis för att tänka ett tag fundera på saker, och det var så dålig stämning när han gick att det kändes som om vi faktiskt skulle göra slut. Jag grät sjöar. Jag är säker på att jag älskar honom och vill inte förlora honom.
Men hur fan ska man diskutera sådant om pengar med någon som har så lite känsla för ansvar? Han diskar inte ens sina egna grejer och slänger inte saker han ser i kylskåpet som gått ut för flera dagar sedan, som han själv har köpt. Det ligger gammalt, hårdnat godis i skåpet som varit där i två veckor.
Om det inte handlade om min framtid att få stanna i Sverige skulle jag nog inte välja att bo ihop med honom - vi skulle ha kvar vårt förhållande men vi skulle inte bo ihop. Han måste lära sig att ta hand om sig själv och vara självständig; jag är inte hans bank för gratis mat. (Det är inte så att jag betalar för allt han äter, men jag betalar i princip för minst 65% av det vi äter.)
Egentligen tycker jag inte pengar är så viktigt, men när det handlar om framtiden är det viktigt att spara. Jag vill åka till och plugga i Japan i framtiden, och det kan jag inte göra med en tom plånbok. Varje krona är värd att spara. Dessutom behöver jag en ny dator, och det kostar inte precis tio kronor.
Ah, jag är så förvirrad och osäker. Det är så mycket jag vill göra i livet, men allt jag är bra på är jag inte bra nog för om jag ska jobba med det professionellt. Min musik, till exempel, låter inte alls studiogjord - jag har inte förmågan att mixa så att det låter bra. Musiken börjar låta platt för mig när jag hört den för mycket. Jag skrev till exempel en del av en ny text till en låt jag gjort musiken till för någon månad sedan, och för att texten ska passa in måste man anpassa musikens arrangering till den och skriva en passande melodi - nej, flera passande melodier - till texten. Och jag vet inte om jag ska ha texten över riffen eller innan, eller även efter riffen. Jag vet inte hur jag ska arrangera låten, och jag vet inte vilka spår jag ska betona och inte.
Jag har förresten äntligen gjort något med mitt domännamn förutom att host:a denna blogg - nu har jag laddat upp några av mina bästa låtar. Ta ett kik här om du vill. Låten med datumed 2012.03.18 skriver är den jag arbetar med just nu.
Och helvete vad jag är trött. Jag och Henrik har varit uppe väldigt sent de senaste kvällarna och spelat tv-spel på emulator. Jag tänker lägga mig tidigare än vanligt ikväll. Fast vi får se om jag faktiskt gör det... :P
Men det är skönt med vädret nuförtiden i alla fall. Väldigt mycket sol och temperaturer runt 18°C. Jag vill bara sitta i parken vid ån med NV1b igen. Oh wait, nu är de oerhört tråkiga och 'vuxna'. Nej tack.
Men jag är allmänt onöjd just nu. Som vanligt. Men jag tror det kommer bli bättre med lite mer självansvar när jag skaffar ett jobb. Hoppas jag.
Jaja, jag tror det räcker nu. Det här inlägget har blivit ganska långt. Fast det ska ju ersätta hela tiden jag inte skrivit. Jag får skriva oftare.
Så godnatt! :)
Jag har blivit typ beroende av den här låten:
Länge har jag varit skeptisk mot Lasgos nya sångerska, speciellt när första bilden jag såg på henne var den här:
Men som vanligt sitter jag och lyssnar på Kyary Pamyu Pamyu. Henne blir man aldrig trött på! Enligt mig i alla fall xD Tänkte eftersom jag inte skrivit här på evigheter att jag skulle lägga upp någonting. Jag saknar att skriva. Min svenska har till och med försämrats sedan jag slutade skriva.
Jag känner mig också ganska lat nuförtiden, mer än förut. Jag tycker det är skönt att ha Henrik här så mycket, och det känns konstigt när han inte är här, men det kan vara skönt med lite tid för mig själv ibland. Vi har bott i samma rum i tre månader nu, så jag börjar tröttna på det konstanta sällskapet. Men när han inte är hemma känns det tomt och tråkigt då också. Men då får jag lite tid till att göra musik och fokusera på saker som jag annars inte kan koncentrera mig på.
En sak som jag stör mig på dock är att han vet allt jag gör hela tiden, min skärm är alltid synlig för honom. Och han tar sin tid att läsa det som finns på min skärm när han sitter bredvid mig, även om det inte har någonting med honom att göra. Det är ganska jobbigt att inte kunna göra något privat, men så är det när man bor två i samma rum. Däremot är det i alla fall bra att veta att han bryr sig. Antar jag.
Fast jag vet inte hur mycket han bryr sig egentligen. Idag diskuterade vi hur vi skulle göra i sommar, i fall vi inte hittar bostad, och han sa att han i alla fall har en lösning åt sig själv, hos någon kille utanför Stockholm, men verkade se min situation utan bostad som mitt problem och inte hans, vilket dels är sant, men hallå, har inte vi ett förhållande tillsammans? Är det verkligen så att han inte bryr sig vad som händer mig, så länge han själv har det bra? Jag vill inte tro det, och vissa saker säger åt mig att inte tro det, men ibland undrar jag verkligen hur stor roll jag spelar för honom.
Men ah, jag är säkert bara paranoid. Om man ens kan säga så i detta sammanhang på svenska.
Men sedan jag har varit ihop med Henrik har mitt liv förändrats ganska mycket. För det första, så har jag alltid sällskap, så det blir i princip så att jag nästan aldrig känner mig ensam längre. Vilket är bra. Men som sagt, det kan vara lite för mycket ibland.
För det andra så har jag tappat kontakten med många av mina viktigaste fritidsaktiviteter, som till exempel att spela piano. Jag köpte till och med ett piano i januari för att kunna öva och bli bättre, eller åtminstone behålla min förmåga att spela, men jag har knappt haft tid med att spela, eller inte känt för det då det är svårt att koncentrera mig när det hela tiden är någon som sitter bakom mig. Fast det kan jag egentligen inte skylla på Henrik; om jag verkligen ville så skulle jag spela, eller hur?
En tredje grej är att jag blivit allmänt latare, även fast vi börjat träna tre gånger i veckan. Men jag orkar inte engagera mig i någonting, inte ens min skolarbete. (Fast skolarbete har jag alltid skitit i xD) Men det blir farligt nu. Jag hoppar aldrig över uppgifter för att jag 'inte orkar', men nyligen har jag gjort det. Jag vet inte ens vad vi lär oss i skolan längre. Skönt att fornisländskan är avklarad nu, men mina kvarstående två kurser kräver uppmärksamhet som jag inte orkar ge. (Dessutom har jag allmänt blivit mindre intresserad av ämnena. Allt är så jävla teoretiskt och nästan inget är praktiskt. Fornisländskan var bra för bättre förståelse av de andra nordiska språken men Grammatik/semantik är bara en massa teori. Vi ska kunna typ 20 språkvetenskapliga artiklar inför tentamen om två veckor. Fml. Språkhistoria är dock ganska intressant, bara att jag ligger så långt efter.)
Så det är i alla fall ett viktigt mål för mig just nu att hitta boende till sommaren. Men en sak som jag knappt berättat för någon är att vi har sökt till utbildningar på Blekinge tekniska högskola till hösten via sen anmälan, så vi vet inte vart vi kommer vara i höst. Därför är det väldigt svårt att leta boende just nu - vi vet inte vart vi ska bo!
Och att ha råd med allt är en annan grej. Henrik får bara 4000-någonting i juni, och det ska tydligen räcka till hela sommaren. Jag är ganska trygg men har listat ut att det viktigaste för mitt välmående just nu är att hitta arbete - jag känner mig helt hjälplös utan att kunna försörja mig själv. Men om jag lyckas få jobb och Henrik inte, gissa vem som får betala heeela hyran hela sommaren...och det är absolut inte rättvist tycker jag. Om jag var mer säker på Henrik skulle jag inte bry mig så mycket om det, men det är jag ju inte.
Det jag är säker på dock är att jag inte är lycklig utan honom. Vi höll på att göra slut för ett tag sedan för att vi hade blivit för bråkiga, och då gick han hem till en kompis för att tänka ett tag fundera på saker, och det var så dålig stämning när han gick att det kändes som om vi faktiskt skulle göra slut. Jag grät sjöar. Jag är säker på att jag älskar honom och vill inte förlora honom.
Men hur fan ska man diskutera sådant om pengar med någon som har så lite känsla för ansvar? Han diskar inte ens sina egna grejer och slänger inte saker han ser i kylskåpet som gått ut för flera dagar sedan, som han själv har köpt. Det ligger gammalt, hårdnat godis i skåpet som varit där i två veckor.
Om det inte handlade om min framtid att få stanna i Sverige skulle jag nog inte välja att bo ihop med honom - vi skulle ha kvar vårt förhållande men vi skulle inte bo ihop. Han måste lära sig att ta hand om sig själv och vara självständig; jag är inte hans bank för gratis mat. (Det är inte så att jag betalar för allt han äter, men jag betalar i princip för minst 65% av det vi äter.)
Egentligen tycker jag inte pengar är så viktigt, men när det handlar om framtiden är det viktigt att spara. Jag vill åka till och plugga i Japan i framtiden, och det kan jag inte göra med en tom plånbok. Varje krona är värd att spara. Dessutom behöver jag en ny dator, och det kostar inte precis tio kronor.
Ah, jag är så förvirrad och osäker. Det är så mycket jag vill göra i livet, men allt jag är bra på är jag inte bra nog för om jag ska jobba med det professionellt. Min musik, till exempel, låter inte alls studiogjord - jag har inte förmågan att mixa så att det låter bra. Musiken börjar låta platt för mig när jag hört den för mycket. Jag skrev till exempel en del av en ny text till en låt jag gjort musiken till för någon månad sedan, och för att texten ska passa in måste man anpassa musikens arrangering till den och skriva en passande melodi - nej, flera passande melodier - till texten. Och jag vet inte om jag ska ha texten över riffen eller innan, eller även efter riffen. Jag vet inte hur jag ska arrangera låten, och jag vet inte vilka spår jag ska betona och inte.
Jag har förresten äntligen gjort något med mitt domännamn förutom att host:a denna blogg - nu har jag laddat upp några av mina bästa låtar. Ta ett kik här om du vill. Låten med datumed 2012.03.18 skriver är den jag arbetar med just nu.
Och helvete vad jag är trött. Jag och Henrik har varit uppe väldigt sent de senaste kvällarna och spelat tv-spel på emulator. Jag tänker lägga mig tidigare än vanligt ikväll. Fast vi får se om jag faktiskt gör det... :P
Men det är skönt med vädret nuförtiden i alla fall. Väldigt mycket sol och temperaturer runt 18°C. Jag vill bara sitta i parken vid ån med NV1b igen. Oh wait, nu är de oerhört tråkiga och 'vuxna'. Nej tack.
Men jag är allmänt onöjd just nu. Som vanligt. Men jag tror det kommer bli bättre med lite mer självansvar när jag skaffar ett jobb. Hoppas jag.
Jaja, jag tror det räcker nu. Det här inlägget har blivit ganska långt. Fast det ska ju ersätta hela tiden jag inte skrivit. Jag får skriva oftare.
Så godnatt! :)
Bästa låtar från 2012!
Då det är bara april fortfarande, kommer inte den här listan att vara särskilt lång, men här är min lista på 2012:s bästa låtar hittills!
- Step on The Floor / capsule
- CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
- Spring of Life / Perfume
- Euphoria / Loreen
- Afterschool Suspense / RAM RIDER starring Bararhythm and Minami Fujioka
- Sherlock / SHINee
- Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
Jag vill gärna ha med de låtar som jag bara upptäckte 2012, men de passar tyvärr inte kriterierna, och dessutom är jag inte säker på när jag upptäckte dem heller.
Men nu gäller det att betygsätta dessa sju låtar, och sedan rangordna dem. Kriterierna ser ut såhär:
- Komponeringens kvalité: Melodiernas och ackordföljdernas originalitet. Kan påverkas negativt av sådana som verkar skrivna på slump.
- Produktionens kvalité: Hur väl låten är producerad.
- Text: Textens originalitet och kreativitet.
- Kraft: Hur mycket låten som helhet påverkar det inre, känslomässigt.
- Övergripande betyg på låten.
Så! Då börjar vi.
Step on The Floor / capsule
Komponeringens kvalité: 3/5. Smittsamma melodier, genom nästan hela låten. Undantaget är när hon repeterar "Step step by step, maybe step in the day" under vissa delar - den delen är inte så kreativ, och känns inte riktigt som den passar in i låten.
Produktionens kvalité: 5/5. Som alltid, vet Nakata verkligen hur man ska blanda flera kopior av samma röst för att göra en kör. Det är helt otroligt. Dessutom känns den här låten väldigt full med knappt någon tid utan ljud, eller med lågt ljud. Inledningen i sig är spännande; första gången jag hörde den här låten visste jag redan från inledningen att jag skulle tycka om den.
Text: 2/5. Den handlar om att nu när månen redan har visat sig kan hon inte gå därifrån, att hon ska dansa hela natten i princip. En rad som jag tycker är lite häftig dock är "Let's jump into my dream" i refrängen - jag känner att det här ger låten en lite annan känsla. Men för det mesta är texten ganska tråkig.
Kraft: 4/5. Det här kommer låta typiskt och fånigt, men denna låt får mig att vilja dansa. Mer än andra låtar. Och ackordföljden i refrängen väcker en viss känsla som gör den vackrare på något sätt. Låtens övergripande fullhet gör att den är riktigt kraftig, så att jag nästan får gåshud.
Betyg: 7/10.
CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
Komponeringen: 4/5. Melodierna är ganska enkla, men däremot är de vackra ackordföljderna väldigt fint gjorda.
Produktionen: 4/5. Älskar effekten av början med en tyst melodi, sedan kommer basen, och sedan kommer riffen. Så snyggt gjort! Nakata har gjort Kyarys röst tunn i verserna, vilket jag personligen älskar. Han har gjort det i många av mina andra favoritlåtar också.
Text: 3/5. Texten är nästan lika 'söt' som textens titel! (Ha.) Kyary är ett slags godis som har gjorts bara för mig (hon sjunger uppenbarligen till mig), och allt i hennes värld blir sakta sockrigt, typ. Bara 3 av 5 för att refrängens text är så enkel...'CANDY CANDY CANDY CANDY CANDY SWEETIE SWEETIE GIRL'S LOVE' osv.
Kraft: 5/5. Jag blir verkligen nostalgisk när jag lyssnar på denna låt, trots att den egentligen inte är det. Jag längtar tillbaka till de regniga dagarna jag och Nikki satt hemma hos mig och kollade på film, gjorde musik, tog promenader i regnet, osv. Hela mitt humör kan ändras av den här låten.
Betyg: 8/10.
Spring of Life / Perfume
Komponeringen: 4/5. Riktigt fina verser, och de övriga melodierna är jättebra gjorda. Refrängen hade dock kunnat vara lite mer originell. Menmen, man vänjer sig.
Produktionen: 4/5. Tung låt, en perfekt balans mellan de låga och höga tonerna. Rösterna är fixade på ett passande sätt, och jag älskar tjejernas ekon i verserna!
Text: 4/5. Bra budskap, speciellt för mig! Handlar om en tjej som är onöjd med sitt liv för att hon alltid väntat på att andra ska göra det spännande åt henne, så hon vill få en 'spring of life' och bli kär. (Déjàvu anyone?)
Kraft: 4/5. Synterna, speciellt solosynten i slutet, är riktigt upplyftande. Jag får så mycket energi av den här låten!
Betyg: 8/10.
Euphoria / Loreen
Komponeringen: 5/5. Jättefina, passande melodier, speciellt med Loreens röst. Bra gjort.
Produktionen: 3/5. Bra variation, men inte så avancerad egentligen. Loreens röst passar dock perfekt till musiken, med dess egna variation, och låten är överallt kraftig. Men den tog nog inte så jättemycket ansträngning för producenten/-erna att göra...
Text: 4/5. Fin text, men ganska lite variation. Men den passar.
Kraft: 5/5. Jag får verkligen gåshud när jag hör den här låten! Fortfarande! Den är så kraftig på alla sätt! Och typ den enda västerländska låten med sådan kraft (som inte är irriterande), tycker jag.
Betyg: 8,5/10.
Afterschool Suspense / RAM RIDER starring Bakarhythm & Minami Fujioka
Komponeringen: 3/5. Sångmelodierna kan vara lite irriterande och repeterande (och ibland kännas lite slumpmässigt skrivna), men resten är bra.
Produktionen: 4/5. Han hade kunnat välja en bättre sångerska, och vissa delar av produktionen känns opassande, speciellt delen före varje repetition av refrängen där han använder en konstig ackordföljd som verkligen inte passar. Men grejen mellan det och refrängen är lite cool.
Text: 2/5. Handlar om en skolflicka som är kär och blir nervös runt den kille hon är kär i. Väldigt mycket 'dokidoki'. Inget budskap.
Kraft: 2/5. Inte så kraftig, den här. Fin, speciellt i början, men inte så kraftig.
Betyg: 5,5/10.
Sherlock / SHINee
Komponeringen: 2/5. Halva är rapp, andra halvan är typ tre olika korta, repeterande melodier. Det finns väldigt lite kreativt i komponeringen av den här låten.
Produktionen: 3/5. Väl mixad, men otroligt enkel. Killarna sjunger dock väl, så lite pluspoäng för det.
Text: 2/5. En kille är nyfiken på en tjej. Väldigt kreativt...
Kraft: 3/5. Lite New York-aktig och cool, men det det är inte så mycket variation vilket gör att låten inte känns så kraftig.
Betyg: 5/10.
And finally...
Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
Komponeringen: 5/5. Så bra melodier, och texten passar in perfekt till dem. Jag vet inte hur jag ska förklara det, bara så bra!! Vissa delar är relativt enkla, men det passar in perfekt här.
Produktionen: 5/5. Fantastisk produktion. Rösten, alla syntar, låtens upplägg, komprimeringen, ALLT! Allt passar perfekt ihop. Älskar det :D
Text: 3/5. Ganska enkel, men originell. Handlar om hur artificiella ögonfransar kan påverka en tjejs självförtroende, och hur killarna ser på henne.
Kraft: 4/5. Jag vill bara spela den här låten så högt! Lite nostaligsk känsla, speciellt i slutet. Men jag får så mycket energi av låten!
Betyg: 8,5/10.
Så! Nu är betygen färdiga. Här står låtarna i rangordning enligt betygen:
1. Euphoria / Loreen
1. Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
2. CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
2. Spring of Life / Perfume
3. Step on The Floor / capsule
4. Afterschool Suspense / RAM RIDER etc.
5. Sherlock / SHINee
Men två låtar kan naturligtvis inte komma etta, så jag ska nu välja vilken låt som förtjänar ettans plats, enligt samma kriterier som ovan, sett i jämförelse med varandra nu istället för allmänt. För varje kriterium kommer låten antingen 1:a eller 2:a.
Men herregud. De kom lika. Jag behöver ett nytt kriterium. Okej, då tar vi visningar på YouTube.
Loreen (totalt, alla uppladdningar): 4 534 972
Kyary (totalt, alla uppladdningar): 16 992 497
Nu är det inte längre jämnt mellan dessa två popstjärnor. Som ni ser, är den som har flest visningar på YouTube Kyary Pamyu Pamyu, så den vinnande låten är: Tsukema Tsukeru!!! Woooooo :D Här ser du PV:n till den:
Nu är jag uttråkad. HEJDÅ *springer iväg*
- Step on The Floor / capsule
- CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
- Spring of Life / Perfume
- Euphoria / Loreen
- Afterschool Suspense / RAM RIDER starring Bararhythm and Minami Fujioka
- Sherlock / SHINee
- Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
Jag vill gärna ha med de låtar som jag bara upptäckte 2012, men de passar tyvärr inte kriterierna, och dessutom är jag inte säker på när jag upptäckte dem heller.
Men nu gäller det att betygsätta dessa sju låtar, och sedan rangordna dem. Kriterierna ser ut såhär:
- Komponeringens kvalité: Melodiernas och ackordföljdernas originalitet. Kan påverkas negativt av sådana som verkar skrivna på slump.
- Produktionens kvalité: Hur väl låten är producerad.
- Text: Textens originalitet och kreativitet.
- Kraft: Hur mycket låten som helhet påverkar det inre, känslomässigt.
- Övergripande betyg på låten.
Så! Då börjar vi.
Step on The Floor / capsule
Komponeringens kvalité: 3/5. Smittsamma melodier, genom nästan hela låten. Undantaget är när hon repeterar "Step step by step, maybe step in the day" under vissa delar - den delen är inte så kreativ, och känns inte riktigt som den passar in i låten.
Produktionens kvalité: 5/5. Som alltid, vet Nakata verkligen hur man ska blanda flera kopior av samma röst för att göra en kör. Det är helt otroligt. Dessutom känns den här låten väldigt full med knappt någon tid utan ljud, eller med lågt ljud. Inledningen i sig är spännande; första gången jag hörde den här låten visste jag redan från inledningen att jag skulle tycka om den.
Text: 2/5. Den handlar om att nu när månen redan har visat sig kan hon inte gå därifrån, att hon ska dansa hela natten i princip. En rad som jag tycker är lite häftig dock är "Let's jump into my dream" i refrängen - jag känner att det här ger låten en lite annan känsla. Men för det mesta är texten ganska tråkig.
Kraft: 4/5. Det här kommer låta typiskt och fånigt, men denna låt får mig att vilja dansa. Mer än andra låtar. Och ackordföljden i refrängen väcker en viss känsla som gör den vackrare på något sätt. Låtens övergripande fullhet gör att den är riktigt kraftig, så att jag nästan får gåshud.
Betyg: 7/10.
CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
Komponeringen: 4/5. Melodierna är ganska enkla, men däremot är de vackra ackordföljderna väldigt fint gjorda.
Produktionen: 4/5. Älskar effekten av början med en tyst melodi, sedan kommer basen, och sedan kommer riffen. Så snyggt gjort! Nakata har gjort Kyarys röst tunn i verserna, vilket jag personligen älskar. Han har gjort det i många av mina andra favoritlåtar också.
Text: 3/5. Texten är nästan lika 'söt' som textens titel! (Ha.) Kyary är ett slags godis som har gjorts bara för mig (hon sjunger uppenbarligen till mig), och allt i hennes värld blir sakta sockrigt, typ. Bara 3 av 5 för att refrängens text är så enkel...'CANDY CANDY CANDY CANDY CANDY SWEETIE SWEETIE GIRL'S LOVE' osv.
Kraft: 5/5. Jag blir verkligen nostalgisk när jag lyssnar på denna låt, trots att den egentligen inte är det. Jag längtar tillbaka till de regniga dagarna jag och Nikki satt hemma hos mig och kollade på film, gjorde musik, tog promenader i regnet, osv. Hela mitt humör kan ändras av den här låten.
Betyg: 8/10.
Spring of Life / Perfume
Komponeringen: 4/5. Riktigt fina verser, och de övriga melodierna är jättebra gjorda. Refrängen hade dock kunnat vara lite mer originell. Menmen, man vänjer sig.
Produktionen: 4/5. Tung låt, en perfekt balans mellan de låga och höga tonerna. Rösterna är fixade på ett passande sätt, och jag älskar tjejernas ekon i verserna!
Text: 4/5. Bra budskap, speciellt för mig! Handlar om en tjej som är onöjd med sitt liv för att hon alltid väntat på att andra ska göra det spännande åt henne, så hon vill få en 'spring of life' och bli kär. (Déjàvu anyone?)
Kraft: 4/5. Synterna, speciellt solosynten i slutet, är riktigt upplyftande. Jag får så mycket energi av den här låten!
Betyg: 8/10.
Euphoria / Loreen
Komponeringen: 5/5. Jättefina, passande melodier, speciellt med Loreens röst. Bra gjort.
Produktionen: 3/5. Bra variation, men inte så avancerad egentligen. Loreens röst passar dock perfekt till musiken, med dess egna variation, och låten är överallt kraftig. Men den tog nog inte så jättemycket ansträngning för producenten/-erna att göra...
Text: 4/5. Fin text, men ganska lite variation. Men den passar.
Kraft: 5/5. Jag får verkligen gåshud när jag hör den här låten! Fortfarande! Den är så kraftig på alla sätt! Och typ den enda västerländska låten med sådan kraft (som inte är irriterande), tycker jag.
Betyg: 8,5/10.
Afterschool Suspense / RAM RIDER starring Bakarhythm & Minami Fujioka
Komponeringen: 3/5. Sångmelodierna kan vara lite irriterande och repeterande (och ibland kännas lite slumpmässigt skrivna), men resten är bra.
Produktionen: 4/5. Han hade kunnat välja en bättre sångerska, och vissa delar av produktionen känns opassande, speciellt delen före varje repetition av refrängen där han använder en konstig ackordföljd som verkligen inte passar. Men grejen mellan det och refrängen är lite cool.
Text: 2/5. Handlar om en skolflicka som är kär och blir nervös runt den kille hon är kär i. Väldigt mycket 'dokidoki'. Inget budskap.
Kraft: 2/5. Inte så kraftig, den här. Fin, speciellt i början, men inte så kraftig.
Betyg: 5,5/10.
Sherlock / SHINee
Komponeringen: 2/5. Halva är rapp, andra halvan är typ tre olika korta, repeterande melodier. Det finns väldigt lite kreativt i komponeringen av den här låten.
Produktionen: 3/5. Väl mixad, men otroligt enkel. Killarna sjunger dock väl, så lite pluspoäng för det.
Text: 2/5. En kille är nyfiken på en tjej. Väldigt kreativt...
Kraft: 3/5. Lite New York-aktig och cool, men det det är inte så mycket variation vilket gör att låten inte känns så kraftig.
Betyg: 5/10.
And finally...
Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
Komponeringen: 5/5. Så bra melodier, och texten passar in perfekt till dem. Jag vet inte hur jag ska förklara det, bara så bra!! Vissa delar är relativt enkla, men det passar in perfekt här.
Produktionen: 5/5. Fantastisk produktion. Rösten, alla syntar, låtens upplägg, komprimeringen, ALLT! Allt passar perfekt ihop. Älskar det :D
Text: 3/5. Ganska enkel, men originell. Handlar om hur artificiella ögonfransar kan påverka en tjejs självförtroende, och hur killarna ser på henne.
Kraft: 4/5. Jag vill bara spela den här låten så högt! Lite nostaligsk känsla, speciellt i slutet. Men jag får så mycket energi av låten!
Betyg: 8,5/10.
Så! Nu är betygen färdiga. Här står låtarna i rangordning enligt betygen:
1. Euphoria / Loreen
1. Tsukema Tsukeru / Kyary Pamyu Pamyu
2. CANDY CANDY / Kyary Pamyu Pamyu
2. Spring of Life / Perfume
3. Step on The Floor / capsule
4. Afterschool Suspense / RAM RIDER etc.
5. Sherlock / SHINee
Men två låtar kan naturligtvis inte komma etta, så jag ska nu välja vilken låt som förtjänar ettans plats, enligt samma kriterier som ovan, sett i jämförelse med varandra nu istället för allmänt. För varje kriterium kommer låten antingen 1:a eller 2:a.
| Euphoria | Tsukema Tsukeru | |
| Komponering: | 2:a |
1:a |
| Produktion: | 2:a |
1:a |
| Text: | 1:a | 2:a |
| Kraft: | 1:a | 2:a |
| Antal 1:or: | 2 | 2 |
Men herregud. De kom lika. Jag behöver ett nytt kriterium. Okej, då tar vi visningar på YouTube.
Loreen (totalt, alla uppladdningar): 4 534 972
Kyary (totalt, alla uppladdningar): 16 992 497
Nu är det inte längre jämnt mellan dessa två popstjärnor. Som ni ser, är den som har flest visningar på YouTube Kyary Pamyu Pamyu, så den vinnande låten är: Tsukema Tsukeru!!! Woooooo :D Här ser du PV:n till den:
Nu är jag uttråkad. HEJDÅ *springer iväg*